Den 1 september påbörjade jag ett traineeprogram på FN:s organ för arbetslivsfrågor ILO. Huvudkontoret och dess avdelning för AIDS-frågor ligger i Genève, Schweiz. Här befinner jag mig och intrycken av en stor organisation som försöker eliminera en epidemi är ytterst intressanta. Det finns olika viljor; såväl politiska som ekonomiska för hur man bäst går tillväga; som resultat vill man alltid få konsensus emellan parterna. Lättare sagt än gjort. Det är hierarki och byråkratiska komplikationer i vägen fram till framlagda förslag, rekommendationer och internationella standards. Min ambition under min tid med ILO i Genève är att få en förståelse för de nätverk och den internationella beslutsprocess som sker. Jag vill veta vari denna process som jag kan vara verksam. Det handlar alltid i slutändan om vad man VILL åstadkomma. Min profession och min rank i hierarkin må begränsa mig för tillfället men med en respekt för systemet och med en insikt för att kunna lära känna de rätta vägarna tror jag att jag i sinom tid både VILL och KAN finna min plats för att resa frågan om rätten till respekt, hälsa, medicin och lika villkor trots en hotande livsbild av HIV/AIDS. Grundbulten som jag ser i allt arbete är behovet av respekt för de mänskliga rättigheterna. Utan den respekten kan vi inte leverera långsiktiga lösningar. Ledarskapet här är viktigare än någonsin. Makthavare måste ta sitt ansvar och förenas i enlighet respekten för de mänskliga rättigheterna o viktigast av allt agera därefter. Det är den handlingen som jag vill se förankras och faktiskt nå de människor vi talar om.

Detta inlägg postades söndag, 27 september, 2009 kl 21:35 i Okategoriserade. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.