Ledare finns överallt; kända som okända, högljudda som tysta och goda som onda. Vi vill, oavsett vi medger det eller ej, accepteras av grannskapet. Vi vill vinna dess förtroende.
I fredags var jag på en frukostföreläsning och lyssnade till ett föredrag om ”den som vill mest vinner”. Detta handlade om företagets förmåga till struktur och dess kultur. Det gavs goda exempel på förtroendekapital. T.ex. IKEA som lyckats med att förmedla budskapet om att din kund är din bästa vän. Även SHB gavs som ett föredöme genom dess kulturskrift. Det är på tapeten att tala om etik och moral. Varför då? Är vi ute efter att stöta och blöta dessa ord för att hålla konkurrenskraften uppe eller ligger det något mervärde bakom dem? Ska vi verkligen TRO på det vi sysslar med? Varför då? Enligt Christer Olson på Utvecklingspoolen så MÅSTE du tro på din verksamhet annars är du en bedragare. Jag håller med. Varför lägga ner tid och energi på något som inte tilltalar dig?
Dagens tanke: En ledare som tror på ett värdebaserat ledarskap MÅSTE omges av ett värdebaserat medarbetarskap. Annars blir det pannkaka.
-Madeleine Sundell
Inspirerande!!