Paulina Olsson om första tiden som Kompassrosstipendiat

Tacksamhet. Motivation. Ödmjukhet. När jag tänker på första tiden som Kompassrosstipendiat är det de känslorna som dyker upp.

Jag är enormt tacksam över att min drivkraft och mitt arbete med att sprida Emotionell Intelligens (EQ) till fler barn genom Peppy Pals har uppmärksammats på en större skala. Jag hade inte tidigare insett hur viktigt det är att som ung ledare få den kärlek, bekräftelse och uppmärksamhet som Ungt Ledarskap har gett mig. Det har stärkt min självkänsla och självsäkerhet, och jag känner att min inre kompass är tydligare än någonsin.

Idag fokuserar samhället väldigt mycket på akademisk prestation, trots att färdigheter som empati, samarbete och uthållighet (EQ) är avgörande för välmående och framgång. Att förändra sättet vi ser på utbildning, och att se till att barn växer upp med dessa avgörande färdigheter är ingen lätt uppgift, och jag har emellanåt känt mig ganska ensam och tvivlat på det jag försöker åstadkomma.

Att bli tilldelad Kompassrosen är en enorm ära och bekräftelse på att jag är på rätt väg. Vi på Peppy Pals gör skillnad med vårt sätt att skapa framtidens mer empatiska ledare. Att få lyftas i detta sammanhang och ta emot så mycket pepp och fina ord, både under och efter stipendieutdelning, har gjort att jag känner mig mer motiverad än någonsin att åstadkomma vår vision om att skapa en framtida generation med högre EQ, och på så sätt minska mobbning, hat och utanförskap i världen.

Det har också varit en fantastiskt inspirerande period. Jag har fått höra modiga och intressanta berättelser och upplevelser kring ledarskap från andra Kompassrosstipendiater, ledare och andra engagerande personer i Ungt Ledarskaps nätverk. Jag känner en enorm respekt och ödmjukhet kring dessa möten, och en vilja att lyssna och lära mig mer från dem. Det finns enorma möjligheter för att inspireras och utvecklas av varandra, unga som gamla, och det är jag ett levande exempel på. Trots en åldersskillnad på 25 år, och två helt olika kulturella bakgrunder, inspireras och lär jag och Rosie, grundare av Peppy Pals och min parhäst, av varandra varje dag.

Värdebaserat ledarskap är dynamiskt. Något som är i ständig utveckling. Min förhoppning är att använda stipendiet för personlig utveckling. Jag vill stärka min självsäkerhet som ledare, och förbättra min kommunikativa förmåga för att fortsätta driva frågan om att social och emotionell intelligens ska vara ett lika självklart ämne i skolan som matte och språk är idag. Exakt hur, om det blir genom en personlig coach, ledarskapsutbildning eller kanske besöka och studera en stam i Afrika eller Sydamerika har jag inte riktigt landat i ännu.

Jag ser också väldigt mycket fram emot att kunna ge tillbaka och nominera fler unga personer till Kompassrosen, samtidigt som jag vill fortsätta att inspirera i vardagen. Jag tänker därför att jag avslutar med något jag önskar att jag själv fick höra som ung:

”Våga stå på dig och göra det du vill, inte vad samhället, vänner eller familj förväntar sig. Framgång är inte vilken titel du har, vilken lön du tjänar eller vilket företag du jobbar på. Framgång är när du känner en mening i det du gör och när du får utlopp för det du brinner för. När du känner en värme och glädje inombords.”

Kram och kärlek till er alla!